april 2010

apr 30

Ett steg fram två steg tillbaka.

Inte långt efter att jag slingrat mig ur det vänliga greppet från en artig beundrare som lockade med sötsaker, lyckades jag skingra mig ur ett annat grepp som inte lovade någonting sött överhuvudtaget.
För några timmar sedan var jag på väg ut till The Furniture Fair som ligger strax innan flygplatsen, ca 20 minuter utanför centrum. Till saken hör att man liksom bara grabbar tag i en gul bil som föreställer taxibilarna i Damaskus. Man vänjer sig snabbt vid att de är så skrangliga att de inte ens hade platsat på skroten hemma. Sagt och gjort, jag grabbade tag i en gul bil som var relativt välhållen och en ung kille som inte kunde ett ord engelska körde. Han fick min lapp med adressen som hotellet hade skrivit ner på arabiska och vi for utanför stan. När vi kommer ut på motorvägen börjar han prata med mig på arabiska och jag förstår att han försöker flirta med mig, locka mig över till framsätet. Men han fick bestämda nej tack, bestämt kroppsspråk att det var inte aktuellt. Efter ett antal verbala försök som blev mer och mer hotfulla i tonen, tvärstannade han mitt på motorvägen och beordrade mig att komma över i framsätet. Då fick jag nog. Jag tog mig snabbt ur hans bil som tack och lov hade handtaget kvar på dörren (det har inte alla bilar jag åkt i här kan jag säga) och småsprang längs med motorvägen i motsatt riktning. Han rivstartade och körde snabbt iväg när han såg att flera andra bilar, både privata och taxibilar som hade sett vad som höll på att hända stannade vid vägkanten.
Jag kände mig i den stunden faktiskt som instängd i en bur. Mitt på motorvägen i ett vilt främmande land där jag inte kan ett ord av språket. Bara män runt en överallt och i detta fallet, ingenstans att ta vägen. Kände hur strupen snördes åt och kände FAN, så här skulle det inte bli i spännande roliga Damaskus.
Efter ett tag fick jag tillbaka luften i lungorna och kraften i kroppen (adrenalinet gjorde mig nästan som förlamad) och jag lyckades ringa mitt hotell som kunde prata med en av männen i den ökande skara som hade samlats runt mig - mitt på motorvägen - helt otroligt, när man tänker efter. Men jag sticker ut som västerlänning och ingen vill att en kvinna skall komma till skada så klart.
En snäll gammal man, djupt religös, erbjöd sig att köra mig till mässan för inga pengar alls. Jag tackade alla på mitt adrenalinryckiga sätt och satte mig i hans bil och undrade om jag någonsin skulle komma fram. Det gjorde jag och jag belönade honom rikligt. Jag fick en bön med mig. Den värmde.

Jag skakade av mig tråkigheterna och fokuserade på att se framåt. Ett stort steg framåt tog jag in på mässan som precis som alla andra mässor i hela världen inte innehåller så mycket man är intresserad av, men så upptäcker man ett par guldkorn som förgyller allt travande runt flera kilometer, gata upp och gata ner.
En beställning är lagd hos ett företag som tillverkar någonting "spännande" från Aleppo - nej inte tvål. Och ett företag skall jag besöka imorgon i deras showroom här i Damaskus. För säkerhets skull har jag bett om en chaufför som hämtar mig - orkar inte med fler äventyr nu.
Det blir en hektisk sista dag i denna myllrande stad. På söndag förmiddag åker jag tillbaka till min älskade son och min katt och mitt lilla hus mitt ute på Österlen. Jag är en lyckans ost.

Duktiga tapetserare i souken. Far och son.
Vippigt.
2010-04-30 (20:38)
Kommentera
apr 30

Friare på G.

Om min pappa hade levt hade det varit dags för honom att öppna upp stallet igen. För nu har vi en friare på G... Jag vet inte direkt hur mycket en gammal ungmö kan vara värd men några getter eller en åsna kan det nog bli.
Hovmästaren på en av restaurangerna här i gamla stan har fattat tycke och idag, när jag kom dit för lunch (var där på middag häromdagen) tog han mod till sig och undrade hur gammal jag var, var jag kom ifrån och ville att jag skulle gissa hans ålder. Allt i den ordningen. Jo, han frågade också om jag var gift. Ja, ljög jag och hoppades på att frieriet skulle få ett diskret slut... men så icke. Hans servitörer svassade runt mig hela lunchen och passade upp mitt bord med än den nya servetten efter den andra, mer vatten, ordning på grejorna på bordet och så vidare. Efter en lätt god lunch bestående av sallad med tonfisk, grillade räkor och gott syriskt hårt bröd kom det in en gigantisk portion med typ nutellacrepes med björnbärssorbet. Jag var säker på att det inte var till mig eftersom jag inte ens hade tänkt ordet efterrätt, men jo minsann, det var en present, så varsågod. OJ, det såg ju delikat ut. Kanske min blivande friare ville att jag skulle ät upp mig en smula, jag vet inte. Men att inte smaka på denna gåva skulle vara rent oförskämt. Så, med stor beslutsamhet grävde jag fram pannkakan under det tjocka lagret av syrisk nutella och toppade med sorbet. Självklart hade min friare hittat sin favorit på menyn, lite som Lady & Lufsen. Och självklart stod han från andra sidan av rummet och iakttog mig äta detta delikata. Ja, faktiskt alla servitörerna inklusive vattenpipekillen. Jag log och nickade och tackade. Fick en kopp kaffe, till hälften kaffe och mjölk och till hälften maple syrup. Oiiii, sockerchocken var enorm!!! Nu är jag hög som ett höghus på socker flera timmar framåt. Och proppmätt.
Hur det gick med friaren? Jag lyckades betala notan utan fler frågor, de långa blickarna talade sitt tydliga språk. Hans ålder? Jag fick en lapp med hans namn och hans ålder. 34.

Tur att du inte lever på jorden längre papsen. Du hade säkert tackat ja till hans åsna :))

Maria mitt i verkligheten.

Förslag 1 på syrisk bröllopstårta.
Förslag 2...
2010-04-30 (14:09)
Kommentera
apr 29

Min bankomatkod till halva Damaskus.

Jag känner mig oändligt tacksam för att jag får uppleva detta äventyr i Damaskus. Att resa ensam kan kännas lite tråkigt när det är så mycket att uppleva. Jag vill gärna prata om vad jag upplever och dela mina intryck. Men å andra sidan hade jag nog inte fått alla intryck som jag får om jag hade haft manligt sällskap med mig.

Ta exemplet vid bankomaten nu ikväll. Man kan glömma att plocka fram kreditkortet vid varje köp här i Damaskus. Det är oftast reda cash som gäller. Därför tänkte jag förbereda mig till morgondagen – mässdagen – genom att fylla på cashbehovet i plånboken. Vid bankomaten hade det uppstått en i mina ögon villervalla (mycket villervalla är det i denna stan i en ordningsam svenskas ögon).
Men rätt så snabbt insåg jag att det var två olika köer. En för män och en för kvinnor. Varannan kvinna, varannan man fick sin plats framför maskinen. Det fanns en ordning trots allt mitt i kaoset. Köerna var rätt huller om buller och även mixade med ett par tiggande barn i ministorlekar (smart att tigga i bankomatkön när man är 5 måste jag säga). Det är alltid intressant att iaktta människor och denna studie visade att de flesta männen inte var läskunniga och att de behövde hjälp i bankomaten. Kanske var det lönedag? Det var väldigt lång kö just ikväll. Den moderna tiden möter den gamla traditionen. Så typiskt Damaskus. Åsneskit på gatorna mot värsta BMW-modellen. Kontrasternas stad.
I alla fall, lång historia… helt plötsligt tog en av de yngre tjejerna mig under sina vingar och drog fram mig till automaten – jag tyckte inte att det var min tur ännu – men alla i både den manliga och den kvinnliga kön hejade på henne och där stod jag, med 10 par händer som visade och tryckte och hängde över mitt kort och min kod… och skulle hjälpa mig med språket och maskinen (jag hade inte hjärta att trycka på ENGLISH-knappen…) Jag fick mina pengar och hade samtidigt delat med mig av min kod till halva Damaskus. Jag kunde inte låta bli att skratta. I Sverige hade man blivit kränkt om någon kom en meter för nära och här fick alla hjälpa till att assistera den västerländska kvinnan. Och de gjorde det med glädje och iver. (Kanske är mitt konto länsat, kanske inte… ha ha ha)

Sov gott mina vänner. Nu skall den rosaskära damen sova i sin drottningsäng med en porlande springbrunn framför fötterna. Inte synd om mig. Alls. Idag heller.

2010-04-29 (19:45)
Kommentera
apr 29

Mitt i äventyret del 999; det löser sig för snälla flickor.

Jaha, då var den vita damen tillbaka under apelsinträdet. (OBS, att jag kallar mig den vita damen har absolut ingenting med min hudfärg att göra som nu har skiftat från grågrön till grisskär p g a den starka solen. Det är bara en omskrivning för att jag alltid klär mig i vita kläder på sommarhalvåret sedan många år tillbaka.)
Jag var ju inte direkt nöjd med tillvaron för exakt 5 timmar sedan. Men medan den uttråkade, supersnorkiga portieren på Beit Rumman sa att han gjorde sitt bästa för att hitta ett likvärdigt hotell till mig och min väska, så ringde jag själv ett par samtal. Bland annat tillbaka till min "kollega" och namne Maria på Beit al Mamlouka. Och där kom meningen med denna dagen... javisst, hon väntade på att få en bekräftelse på en avbokning som gjorts och lovade att ringa tillbaka efter 10 minuter. Det gjorde hon. Sviten (ja, sviten he he he) var min och jag tog min väska från den nu tafatte mannen med telefonluren i handen, han som precis bett mig om ytterligare en halvtimmes frist för att ordna ett hotellrum till mig.
Tänk att allt skall man göra själv! Kom inte och säg till mig fler gånger att jag alltid alltid skall göra allt själv, att jag kan själv - för det kan jag och det ska jag. För mina barns skull åtminstone, så att de ser att det alltid går att lösa allt. Och då merar jag alla problem i hela vida världen.
Väl tillbaka till Mamlouka utan att gå vilse jättemycket... bara en liten sväng... fick jag dricka och blev installerad i det vackraste rum jag någonsin sett förutom spegelsalen på grand hotell och andra salar på slottet Versaille och ...
Mitt på golvet i det dunkla middagsljuset stod en upplyst springbrunn med porlande vatten från bronserade fiskar. Uppe på en platå ståtade en blodröd sammetssäng, min säng. Det porlande ljudet fick mina tårar att börja rinna. Så vackert. Så skönt. Så stilla. Så himla meningen.
Mässan idag brann inne, men imorgon blir den av. Idag har jag bara njutit av att tänka alla tankar färdigt, att fotografera (jag har dock glömt min kopplingssladd, så bilderna kommer liiiite senare) och att planera för mina inköp. På taket. I solen bland fåglar och apelsinblommor och minareternas sång.
Den vita damen är glad igen. Och ikväll skall hon få middagen som hon missade i villervallan igår. Det har hon lovat sig själv. Inte jättelångt från hotellet. Det har hon lovat Lena på kontoret.

Klem.

Springbrunn to cry for.
Min säng, numera blodröd som kärleken.
2010-04-29 (16:19)
1 kommentar
apr 29

Nu är jag där igen. Mitt i äventyret.

Jag vet inte om det har med mig som person att göra. Att jag fixar det mesta så jag blir liksom testad hela tiden. Nu har jag tagit mig till mitt nya hotell Be it Rumman, inte långt från mitt andra som var fullbokat resten av min vistelse här.
Och gissa vad? Bokningen finns inte. Alla mina mail och reservationer är borta. Ur datorn. Trots att jag har utskrifter... trots att jag lämnat mitt kreditkortsnummer. Trots att jag pratat med hotellet flera gånger. Ha, ha, ha... nu är man mör... i hettan i Damaskus. Men colan de bjuder på är svalkande och jag hade gärna tagit av mig mina gympadojjor och bytt till mina nya blingblingflipflops...
Med ens blev jag lite trött på villervallan. Men allt har en mening och det ska bli mycket spännande att se vad denna meningen är :)
Minareterna i alla hörn sjunger ut sina böner. Låt oss hoppas att de anvisar någon av de många bönerna till att jag får husrum i tre nätter till. Eller så får jag flyga till Istanbul och göra den stan också. Damaskus har jag ju avverkat till fots på ett dygn... se min blogg från imorse...

Håll tummarna att jag slipper tälta eller ta en parkbänk till säng inatt.
Hoppfull och utvilad Maria

Damaskus innanför murarna - den gamla staden.
Hotellet med min bortslarvade bokning... bye bye...
2010-04-29 (11:36)
Kommentera
apr 29

I tryggt förvar.

Nu sitter jag under apelsinträdet igen. Det är förmiddag och jag har precis ätit min frukost bestående av färsk frukt, ett pitabröd, ett ägg och både grönt te med honung och kaffe med mjölk. De morgnar när jag har tid att dricka både te och kaffe, de morgnarna visar sedan tempot hela dagen. Gott om tid. Ta dig tid att ha gott om tid. Säger kroppen. Och idag lyssnar jag.
Jag är mitt i äventyret. Min dusch på rummet (nej de har inte badkar…) är ett s k shower rain. En takdusch som ska strila lugnt och fint som just ett vårregn. Min dusch bestod av ett monsunregn med vindar! Jag fick hålla i mig när de stilla strålarna ökade från 0-100 på 1 sekund och formligen blåste mig rätt in i en av glasväggarna! Ja, jag är ren. Riktigt ren. Detta regn tog även av det översta hudlagret. Och eftersom hamamen här bredvid hotellet hade stängt för renovering gick ju detta bra. Det kraftiga stormregnet till trots är det en ljuvlig upplevelse att befinna sig mitt i världens tvåldistrikt. För det fuskas inte med det som är mitt levebröd. Tvålen. Tänk dig att stå i detta stormregn i en liten glasbur, med minimalt med plats på sidorna om stormregnet. Då blir det ett litet äventyr till att lyckas klämma ur den härligt trögflytande aleppotvålen ur sin lilla flaska. Men belöningen kommer direkt. Den är så krämig, som en gelé i grön frisk färg. Och den doftar åhhh så gott. Jag är en lyckans ost.

Igår kväll var jag med om lite mer äventyr än jag hade planerat. Jag satt länge och skrev och läste och njöt av att vara ledig och smälta dagens intryck. Så det blev rätt sent innan jag beslutade mig för att slå ihop kvällens aktiviteter, att besöka hantverkarna på den berömda religiösa gatan här i gamla staden av Damaskus och samtidigt hitta något att äta. Efter en viss tid på kvällen är jag inte speciellt hungrig så det var inte prio.

Den här gatan jag pratar om, ligger inte långt från mitt hotell. Den är spikrak och är kantad med alla hantverkare av rang och deras företag. Det svämmar över av mattor, små fina möbler, glas, kopparprodukter – kannor, lyktor, tebord, allt du kan tänka dig. Sedan övergår de praktiska föremålen till att bli mer njutbara, tvål, olja, parfymerade oljor, och sen då – kryddor, kaffe, te. Jag gick och jag gick och jag gick. Jag var som ett barn på julafton. Att bara få gå långsamt framåt och få se allt detta vackra. Och när jag kom till kryddorna, förlorade jag mig helt i dofterna. Starka dofter av kaffe, vanilj, olivtvål, örter. Jag hamnade under någon form av övertäckt bazaar med vackra små ”boots” där de flitiga hantverkarna och företagarna säkert befunnit sig från tidiga morgonen till denna sena kväll. Min fantasi om deras liv gjorde att jag inte bara förlorade mig i dofterna. Jag förlorade också totalt geografin.
Jag hade säkert gått rakt fram i 5 km och jag hade traskat långt utanför gamla staden. Och helt plötsligt hamnat i det myllriga och kvällsstängande moderna Damaskus. Människor var på väg hem, de stängde sina företag, de packade ihop. Gatusoparna var i full gång. Snart skulle ju morgonen vara här igen. Jag försökte orientera mig i mitt minne om hur kartan såg ut (som jag inte hade med mig, jag skulle ju bara…) och jag gick vad jag trodde åt höger för att liksom sluta cirkeln på något sätt. Well, jag kan säga att jag fortsatte att gå och gå. In och ut ur olika gränder och på öppna gator. Du skall tänka dig att det var rätt sent, klockan var nästan 23 och det var bara män ute. Unga män och gamla män. Män i alla åldrar. Men inga kvinnor. Jag insåg ju att jag skulle bli tvungen att fråga om var i helsike jag var för att hitta tillbaka till hotellet. Men vem skulle jag fråga? Vilken av alla dessa mörka hemliga män skulle vilja hjälpa mig på engelska? De flesta kunde inte engelska. Och jag förstod att jag var långt, långt utanför gamla staden.
Till slut, med ett litet illamående i halsen (rädsla?) hittade jag en ung kille som vaktade en förfallen taxibil. Den hade hjul, det hade den. Och ratt. Han förstod några ord och sedan gick kedjan av busvisslingar och rop längs gatan för att lokalisera ägaren av taxibilen. Som kom ut ur ett hål i väggen, bråkandes med en annan man. De var så nära att gå i närkamp och jag ville bara krympa till en liten smula och försvinna.
Men hans sonsonson? Lyckades få honom lugn och förklarade att han måste köra mig till ett ställe nära mitt hotell som han skulle hitta till. Han förklarade att det skulle kosta 7 kronor. Taget, sa jag och undrade vad jag gett mig in på. Han baxade in den vita damen i sin minimala fallfärdiga bil och sedan bar det av i Damaskustrafiken. Det kan inte finnas några trafikregler. Men jag började känna igen mig efter min illfärder tidigare på dagen när jag letade efter banken och började inse att även detta äventyr skulle sluta lyckligt. Han släppte av mig på överenskommet ställe och den vita damen gav honom 4 gånger pengarna. Han tackade med bugningar ända ner till fötterna. Den vita damen var nöjd och glad och lättad. Ingen middag hade det blivit. Men hon var tillbaka under apelsinträdet.

Mer transportmedel än bil. Vanlig syn i Damaskus.
Min morgonpromenad, den trygga vägen genom gamla stan.
Vackert.
2010-04-29 (09:34)
Kommentera
apr 28

I skuggan av apelsinträdet.

Så befinner jag mig äntligen mitt i äventyret. Mitt i sagan om tusen och en natt. Jag landade mitt i natten och taxichauffören hade stora problem att hitta mitt hemliga lilla hotell mitt i den gamla staden av Damaskus. Beit al Mamlouka. Ett litet boutiquehotell med 8 rum i skiftande skepnader. Det ena vackrare än det andra. Sängen i mitt rum har väl aldrig varit så inbjudande som klockan 3 i natt. Jag lovade mig själv att inte sova bort min första dag i Damaskus men det blev ändå till klockan 9. Magen kurrade och jag var nyfiken på vad man äter till frukost i denna delen av världen.
Jag kom ner till ett frukostbord som dignade av fruktsallader, färska frukter och grönsaker, röror i yoghurt med kryddor, pitabröd, färska croissanter som definitivt var en flirt till alla engelska gäster och massor av goda teer. Jag satt tyst och stilla med min frukt och mitt te och bara söp in atmosfären i detta hundratals år gamla hus. Väggarna är dekormålade och lampor och lyktor påminner om svunna tider. Jag har faktiskt ett liknande hotell på näthinnan, mitt favorithotell på Mallorca, Palacio casa Galeca, bakom katedralen. Dessa två hotell är som syskon. Enda skillnaden är att Casa Galeca har Miró och Picasso i original på väggarna :)

Efter den sköna frukosten provade jag hur det skulle vara att sitta ner ytterligare en timme under det vackra apelsinträdet mitt på innergården. Apelsinerna i trädet är något övermogna, så jag var beredd på att få en och annan gammal sumpig apelsin i skallen där jag satt och njöt av det porlande springvattnet.
Jag som inte sitter ner så ofta känns det som, fann att det var rätt behagligt att bara göra ingenting. Bara lyssna. Ta in omvärlden. De flesta hade redan lämnat hotellet för att upptäcka staden. Ljuden påminde inte om ett hotell mitt i en världsstad. Snarare om paradiset.

Idag har jag bara strosat runt i den oändligt gamla kvarteren i denna delen av Damaskus. Jag kunde lika gärna befinna mig på 1600-1700-talet för jag tror att folklivet idag liknar det som var då. Husen lutar åt alla håll, mattorna och hantverken var förmodligen dem samma med hundratals års traditioner i nacken.

Vardagslivet är under stor förändring här i Syrien och då tänker jag främst på den reform som regeringen lagstadgat om vad gäller rökning på offentliga platser. Läste i en dagstidning idag att 98% av befolkningen är rökare eller utsatta för passiv rökning. 55% av alla människor får cancer runt 50 års ålder och 70% av cancerfallen är med dödlig utgång. Horribel statistik. Sedan den 1 april får man inte längre röka på offentliga pltser om de inte är välventilerade... och då måste jag få le en smula. Här är idag 30 grader i skuggan. ALLA hus med restauranger som jag besökt idag har en innergård utan täckt tak, alltså utrustade med välventilerade platser.... alla, i princip alla, satt och rökte cigaretter eller vattenpipa vart jag än varit idag. Jag tror att den kära syrianska regeringen får ett litet helvete med att få ordning på välbefinnandet hos befolkningen med så stora luckor i lagen. Enligt tidningen har alla krögare protesterat (det kommer vi väl ihåg hos oss i Sverige och Danmark, eller hur?) men här är skillnaden inte särsklit stor.

Att resa som ensam kvinna i ett arabland är en chansning. Jag har inte jättegoda erfarenheter av att t ex resa i nordafrika då de ofta inte ens tilltalar en kvinna. Men jag känner ingen fientlighet här och eftersom jag reser själv, måste ju gubbsen prata med mig.
Det som slår mig är att det är bara män som arbetar på alla poster (utom på banken och ägarinnan av mitt hotell, Maria heter hon förstås...). Det är män i butikerna, på marknaden, i moskéerna, i resturangerna, män som städar, klipper, säljer, serverar, visar vägen, dirigerar trafiken etc. Kanske är det bara kvinnor på högt uppsatta poster?

Mitt hotell har en fantastisk takterass med utsikt över hela gamla staden ur fågelperspektiv. Solen har varit så värmande (på gränsen för vad en gråvit svensk kvinna tåler i april...) och att få ligga i en slösande soffa med massor av kuddar och läsa och lyssna på fåglarna som skriker i kör har varit extra vilsamt denna seneftermiddag i Damaskus.

Nu ikväll ska jag nosa upp en god resturang och sedan skall jag strosa runt i hantverkskvarteren och se om jag kan upptäcka något som vi inte kan leva utan i Sverige :)
Imorgon byter jag hotell till www.beitrumman.com och skall samtidigt åka på möbel-och inredningsmässa utanför Damaskus.

På återhörande.
PS. Om du besöker vår grupp på Facebook så får du ingen reserapport där. Facebook är nämligen inte tillåtet här i Syrien. Storebror smäller alla på fingrarna som vill besöka FB. FRA-lagen finns även här i allra högsta grad skulle jag tro...

Apelsiner i överflöd. Drick eller njut au naturell.
2010-04-28 (17:42)
Kommentera
apr 26

Vilken helg det blev, vilken vecka jag har framför mig!

Vi har haft så knökafullt på pensionatet att huset fick verkligen visa sig från sin rätta sida. Fullt pådrag hela dagarna från kl 5 på morgonen till 5... på morgonen har jag hört... Jag måste säga att ni kära golfgäster bjöd på en glad och rolig helg och jag är imponerad av att ni orkade med ert ohyggligt hårda tempo! Jag hade inte orkat en halv dag! Tidigar morgnar. 36 hål golf. Långa bilfärder och mycket festligheter. Jag anar att ni har vilat idag ;)

Jag har förberett mig på att åka till Damaskus. Det har ju varit en spännande tillvaro med vulkanutbrott och flygstopp och visumkrångel och passkrångel och nu på sluttampen DHL-krångel. Men, skam den som ger sig. Jag har mitt pass äntligen i handen. Jag har min flygbiljett till flighten först till Istanbul imorgon kl 1725, sedan vidare till Damaskus kl 2315. Jag landar mitt i natten och får väl hoppas att min coola attityd gör att jag med lite tur får tag i en taxi som kör mig till mitt första hotel. Be it Rumman i Damaskus. Ett litet boutiquehotel med 6 vackra rum mitt i gamla staden. Jag har ju på känn att Maria Montazami skulle bli grön av avund om hon visste vart jag var på väg. Till tofsarnas förlovade land. Jag kan lova att jag har några med mig hem :)
Jag rapporterar vidare från Damaskus på onsdag.

Ha en fin kväll!
Maria

Tofsmaniac
2010-04-26 (18:48)
1 kommentar
apr 24

Tidig tidig tidig morgon i Svinaberga.

Jag ska försöka lära mig att förstå tjusningen med att gå upp okristligt tidigt för att spela golf. Men problemet i min hjärna är att varför ska man gå upp sååå tidigt när man är ledig? Och om jag ska spela golf så måste min hjärna vara vaken och det är den inte kl 5 på morgonen.
Denna helgen från i torsdags har jag ett skönt gäng golfare som huserar på pensionatet. 14 st stora starka karlar som får frukost kl 6 varje morgon. Fiffiga frun har bakat och fixat. Det är en skönt tanke att jag idag får lov att åka hem ett par timmar och dråsa i säng innan jag skall servera afternoon tea till våra andra besökare som vi hoppas kommer till denna sköna lördagen på Österlen. Solen skiner. Fåglarna skriiiker och jag fick skrapa rutorna imorse kl 5. Men nu är det betydligt varmare. Det blir en underbar dag.

Ha en skön morgon, du som kan ligga kvar och dra dig i evigheter denna lördag.
Kram.

Vila - det är ju lördag...
2010-04-24 (06:59)
Kommentera
apr 21

Livet är spännande.

Det är det, spännande. Just nu hänger min efterlängtade Damaskusresa i luften (ha ha ha med tanke på askan i luften...) Flygbolagen kan inte bestämma sig för om de flyger eller inte och jag och många med mig har svårt för att planera vardagen.
Resan till Syrien och Damaskus med tänkt avgång på tisdag är idag ett stort frågetecken. Jag känner mig rätt lugn över detta faktum och fortsätter med det vanliga livet på landet, lagret och pensionatet så länge. Fortsättning följer och jag hoppas verkligen att planen lyfter på tisdag. Jag har stor längtan efter mina 5 dagar i Damaskus. Strosa runt, gå på mässa, bada hamam, handla varor förstås. Bara vara i denna otroligt gamla fina stad.

Idag landar i alla fall en stor leverans från Frankrike och Tadé. Försenad som allt annat dessa dagar men oerhört välkommen! Vi kastar oss ner i alla kartonger för att packa beställningar hela dagen.

Ha en fin dag.
Maria

Vy över staden från berget.
Vardagsliv i Damaskus.
Många duktiga hantverkare.
2010-04-21 (06:28)
Kommentera
apr 19

Födelsedagsmiddag och passpoliser.

Fullt upp idag. Många möten på lagret. Bara för att vi bestämt oss för att flytta in hela vårt lager till Malmö igen får vi massor av besök. Roligt! Vi ska inte flytta för att vi inte fått några besök förstås, för det får vi. Vi ska flytta in vårt stora lager till ett trevligt och vänligt och arbetsamt pack- och plocklager som skall hjälpa oss att packa alla våra ordrar. Och så ska alla våra tvålar och parasoller och lampor sova där på nätterna.
Vi fortsätter på Österlen, men vi flyttar in kontoret i vårt mysiga pensionat istället. Där kan vi bjuda på lunch och fika och en säng om vi har trötta utmattade kunder efter all shopping!

Jag har under eftermiddagen pysslat med att försöka övertala passpolisen i Ystad att göra ett nytt pass till mig lite snabbare än vanligt. Jag kom på att en vänlig passpolis i NYC talade om för mig att en liten kant på mitt pass var trasig och att det finns risk för att jag inte blir insläppt i vissa länder. Nu är jag ju på väg till orientaliska Damascus i Syrien. Och jag vill inte fastna i passkontrollen när allt det vackra hägrar. Så, snälla snälla passpolisen i Ystad. Kan ni producera ett pass med en toktant på kortet, lite lite snabbare....

Nu ska jag återgå till en familjefödelsemiddag. Toast skagen, fondue (bara för att jag hittade den gamla fonduegrytan) och en liten lätt (not) pannacotta med passionsfrukt. Vi lär ligga i soffan och jämra oss hela kvällen. Men det är det värt. Fölsedag är fölsedag.

Puss & Kram.
Maria

Ystads passpolis?
2010-04-19 (18:59)
Kommentera
apr 17

Dags för krämbyte.

Det är ju i högsta grad allvarliga ting, det här med mina och dina ansiktskrämer. Jag är själv uppväxt med att man kunde smörja hela kroppen med apotekets body lotion eller varför inte den sega kladdiga salvan Nivea! Som aldrig aldrig torkade in... långt in i 20-årsåldern köpte jag Nivea av ren okunskap om vad som var bäst för min hud.

NU vet jag bättre. Tack och lov.
För några år sedan fick jag upp ögonen för Ole. Ole Henriksen. Jag hade tittat på förpackningarna när jag var ute och reste (ränderna går aldrig ur en gammal reklamräv) och varje gång tänkte jag att jag ville prova. Fina färger, fina burkar. Intressant namn. Inte något franskt, tillgjort. Danskt och enkelt. Ole Henriksen.
Vi fick chansen att testa på Reunion bad & tvål och sen den dagen, det var söndagen den 1 juni, solig som attan, varm. Sen den dagen finns det ingenting annat än Ole för mig. Vi fick en fantastisk genomgång och utbildning. När vi sedan fick prova alla produkterna, och testa ut vad som passade vår olika hudtyper, då var saken klar. Fina, sköna ingredienser, ljuvliga subtila dofter, aktiva produkter (de gör skillnad, du känner skillnaden direkt, det sticker, pirrar, värmer). Och framför allt, Ole hade bestämt att ta bort alla onödiga kemikalier ur sina produkter. Inga mineraloljor, inga parabener. Det passade Reunion perfekt.
Nu har jag två favoriter. Multi vitamins, ansiktskräm som passar min hud på vintern. Den har ingredienser som motverkar blanka partier, den är rik på näring och den doftar magiskt. Nu, idag, den 17 april, kände jag att nu är det dags för att byta till vår och sommarkrämen. Den underbara Sheer transformation. Den är lätt, lyxig, går snabbt in, tar försiktigt bort pigmentfläckar. Doftar rent.

Vilken hudkräm har du? Vad har du för önskningar för din hudkräm? Om du vill få guidning och prover. Hör av dig till oss så hjälper vi dig. Dessutom kommer Oles produkter till pensionatsbutiken nästa helg den 24 april. Du hittar självklart hela sortimentet i vår weshop.

Nu börjar lördagen. Jag skall baka scones och öppna pensionatsbutiken och caféet om två timmar. Sköna lugna lördagar vill vi ha oftare. Varmt välkomna!
Maria

Höst och vinter. Multi Vitamins från Ole Henriksen.
Sheer transformation på våren och sommaren. Från Ole.
2010-04-17 (09:53)
Kommentera
apr 15

Nu vill vi lysa upp din trädgård.

De vackra lyktorna i Tadés nya lyktkollektion är på ingång. De landar hos oss vilken dag som helst. Vackra lyktor med lockande namn från spännande orientaliska storstäder som Istanbul, Beirut och Damascus. Om jag får välja vill jag ha allihop. Och det får jag :))

Lyktorna är handgjorda av duktiga hantverkare enligt gammal tradition i Damascus, alltså absolut inget barnarbete från Indien. Tadé arbetar efter rättvisa handelsprinciper och har kontor även i Damascus. Jag är på väg dit om ett par veckor... sååååå spännande. Jag ska bara flanera solokvist och njuta och pilla på allt, tinnar och torn och tofsar. Maria Montazami kommer att bli grön av avund.

Njut av det fina vädret. Och glöm inte att välja ut några träd i din trägård att hänga dina lyktor i.
Maria

Damascus. Gammal modell. En av de populäraste lyktorna. Finns både stor och liten.
Istanbul. Ny modell. Mer fyrkantig och hängvänlig. Finns i stor och liten.
Beirut. Den mest orientaliska modellen. Jag ääälskar denna. Finns i stor och liten.
2010-04-15 (16:06)
Kommentera
apr 14

Vår nya turistbyrå.

Jag har haft en tänkardag. En till synes lat dag, långt från kontoret och lagret med vänner från Grekland på lunch hos Eva på torget. Så gott och så underbart i solen. Den första solen min hud fått lapa i sig sedan Greklandssemestern förra september. Så välbehövligt för både kropp och knopp. Det har blivit mycket jobb och väldigt lite vila den senaste tiden. En sådan här dag fyllde på energidepåerna igen. Härligt.
Och... på torget... står vår nya stolthet. Kiviks nya turistbyrå. Full med information från oss i bygden. Kom och hälsa på den lilla byrån... kanske finns det en tomte i någon låda. Eller en tjuga.

Nya turistbyrån i Kivik.
2010-04-14 (22:27)
Kommentera
apr 11

Temahelger här på Reunion retreat 2010.

Om du behöver vara lite snäll mot dig själv. Om du behöver landa en bit hemifrån. Om du behöver glömma vardagen en liten stund. Om du vill göra sköna saker en hel helg. Om du vill göra allt det där på Österlen, hos oss på Reunion retreat. Då är du varmt välkommen till någon eller några av våra temahelger för ditt välbefinnande.

Våren har rusat fram och vädret har varit så osäkert att vi inte vågat oss på att lägga någon temahelg i april eller maj. Vi direktstartar med juni och FLOWERYOGA med Åsa Nyström helgen den 12-13 juni.

Efter sommaren har vi förmånen att få stifta bekantskap med Per Söder, yogainstruktör och grundare av Blue Hotel och Blue Hamam på Lidingö. Per har yogat bort sin migrän och nu vill vi självklart lära oss detsamma.
Per håller MIGRÄNYOGA-kurs för oss den 18-19 september. detta är ett unikt tillfälle som du inte får missa!

Sedan har vi självklart vår tradition SKALDJURSFROSSA - och då menar vi skaldjursfrossa! 9-10 oktober.
Detta får du ju inte missa om du gillar skaldjur det minsta! Det är välbefinnande för magen och själen.

Nytt för i år är att du kan boka in dig hos oss redan på fredagen med middag och övernattning till sepcialpris, så att du verkligen får vara ledig en hel helg. Vi har fått så många frågor om detta och självklart! Vi vill ju att du skall stanna länge och må bra här.
Du får en extra övernattning (del i dubbelrum) plus middag på fredag kväll för endast 500 kr extra. Ska det vara generöst, så ska det vara ordentligt.

Anmäl dig direkt. Helgerna blir fullbokade. Anmälan är bindande.

Ha det fint i söndagssolen.
Maria

Åsa Floweryogar på stranden vid Stenshuvud.
Per Söder in action.
Skaldjursfrossa 9-10 oktober.
2010-04-11 (14:33)
Kommentera
apr 10

Sugen på Österlen i maj?

Nu vaknar trakten ordentligt. Solen lyser och värmer och det poppar upp nya saker ur trädgården hela tiden.
Turistbyrån i Simrishamn har samlat ihop en massa aktiviteter och informerar mer än gärna alla våra besökare om vad man kan göra. Vi vill till österlen, men vad gör man där?

Om jag får råda, så är man bara. Här. Nu. Och om man känner för det njuter man i första hand av naturen. Närheten till havet och berget (Stenshuvud) är påtalande och där har du att göra för en hel helg. Promenera på Stenshuvud och längs med stranden och tillbaka. Ta med en utflyktskorg och njut av allt det lugna, vackra.

Trädgården får stort utrymme. I maj är det tulpanfest på Haven Österlen och Österlens Museum. Dessutom är det i maj du skall spela golf här ute. Då blommar alla äppelträden på Vik. Vilken blombombning! Och där skall du hitta din lilla vita boll bland alla äppelblommor... spännande och frustrerande. Ta det lugnt är mitt råd. Du kan alltid droppa dig ur eländet.

Vill du rida, kontaktar du Kiviks ishästar - www.kiviksishastar.se
Eva och Åke tar hand om dig och hästen.

Vi har rosfest 2-8 juli. Då flödar det över av rosenodlare över hela Simrishamn med omnejd.

Vill du bo hos oss?
Tänk på att vi blir fullbokade på helgerna i maj. Om du är sugen på en tur ut hit och vill bo hos oss, slå en signal direkt.
Boendet inkluderar ekologisk smaskig frukostbuffé och afternoon tea.

Du äter gott hos Eva på Allé, Eva på Torget i Kivik och hos Karin på Blåsingsborg här precis bredvid. Vi kan hjälpa till att boka bord.
Eller så väljer du att vi fixar maten så du bara kan komma till dukat bord. Allt är möjligt här ute på Österlen.

Ha en fin helg!
Hälsar sconesbakande Maria med många sconesfestande besökare i matsalen.

Tulpanfest i maj.
Golf och äppelblommor får man inte missa i maj.
2010-04-10 (15:52)
Kommentera
apr 09

Kolla in vår lagerrensning i webshoppen!

Nu vårstädar vi på kontor och lager. Vi har fått massor av ny energi efter sommartidskoman som vi hamnade i när vi ställde om klockorna (well alla klockor är inte omställda så jag blir klart förvirrad ibland). Det är så skönt att släppa in luft på lagret som fortfarande är kallare inomhus än utomhus... uhhh vad vi har frusit hela vintern. Sen kommer vi att svettas i sommar som om det vore ett växthus, vi vet nog...
Nu har vi i alla fall sammanställt massor av fina varor till vårens lagerrensning. Tvålar, skrubbar, keramik, krämer, oljor, bubbelbad och tusen andra saker.

Varmt välkommen in i den lataste av världar, vår sköna lugna väldoftande värld.

Ha en fin helg!
Maria

Fiskar och hjärtan = hjärtfiskar...
Tvålfat, XL.
Fiordilatte - en pudrig vit doft = oemotståndlig...
2010-04-09 (15:07)
Kommentera
apr 08

Sista skälvande dagarna på konstrundan.

Nu går vi in i den sista helgen av den berömda österlenska konstrundan. Vi har haft fantastiskt väder hela veckan och jag hoppas att alla flitiga konstnärer har haft massor av besökare och att ni sålt många fina målningar och verk.
Vi har en lugnare helg framför oss, men ändå är allt öppet. Så om du missade konstrundan förra helgen är du varmt välkommen ut på Österlen nu denna helgen. Alla har öppnat sina dörrar för dig och det finns mycket spännande att ta del av.
Mina första minnen av konstrundan på Österlen (för drygt 20 år sedan) innebar att jag kollade in byggteknik, trappor, finurliga fönsterlösningar och roliga inredningsidéer. Konsten var en bonus. Jag var i bygg- och renoverarfasen och behövde nya idéer. Och det får man verkligen när man får besöka dessa härliga kreativa privathem och ateljéer. Njut av gästfriheten.

Själv skall jag börja förbereda för att hålla öppet på pensionatet. Vi har rum lediga, vi kommer att ha underbart gott afternoon tea och nybakta kardemummabullar. Och självklart är butiken öppen hela helgen. Lördag 12-17. Söndag 12-16.

Sov gott!
Maria

Njut i helgen, på Österlen förstås.
2010-04-08 (20:59)
Kommentera
apr 07

Vårnyhet som gör mig glad!

Snygga va!? Zinkkorgar för inomhus och utomhus. Jag vill ha dem överallt!

649 kr/set
2010-04-07 (17:09)
Kommentera
apr 06

Idag är vi sega.

Seeega. Österlen vilar. Solen skiner över tyst Österlen. Vi som bor här har jobbat för allt vad tygen håller hela påskveckan och helgen. Vi har öppnat upp hus och utställningar och hotell. Vi har städat och fejat och bakat och hälsat och skrattat och pustat. Vi har haft så roligt och vi är så trötta idag. Jag känner att världsaltet lägger sin hand över oss idag. En varm skön vilande värmande hand som ser till att vi återfår vår energi igen. Vi skall ju så smått varva upp lagom mot helgen som kommer för att ta hand om de sista konstivrarna som kommer på besök. Och det gör vi så gärna. Bara sova lite först. Bara äta lite på regelbundna tider. Bara läsa tidningen. Och bada några långa sköna bad. Och sitta på trappan och lapa sol. Sen, kommer vi igen på fullaste allvar. Varje helg. Hela säsongen. Vi bofasta älskar våra besökare. Vi är stolta över vårt landskap och allt det vackra. Över ljuset och lugnet och den flödande kreativiteten.

Vi ses till helgen. Jag ska ta nya tag med bullbak och caffe lattemaskinen. Det ser jag verkligen fram emot.
Njut av denna kvällen. Solen gör magiska saker med oss. Och jag känner att månens kraft är stark idag.
Maria

2010-04-06 (17:23)
Kommentera
apr 05

Affärshemligheten avslöjas här.

En av dem. Den segaste. Och kanske smarrigaste. Ett scoop helt enkelt.

Jeanettes Reunion sega-kola-solroskärne-marias-rostade-kokos-kakor. Fler tillägg kan göras beroende på humör. Varför inte pinjenötter? Eller pistagekärnor? Eller sega gubbar?

200 g ekologiskt smör
2 1/2 dl ekologiskt råsocker
2 1/2 dl ekologiskt vetemjöl
2 dl grahamsmjöl (hittar inget ekologiskt)
1 tsk bakpulver (eko, finns det?)
2 msk ekologiskt vaniljsocker
2 dl eko solroskärnor
4 msk sirap (finns eko?)

Och just idag, även 1 dl ekologiska rostade kokoschips

175 grader i ugnen
15 minuter

Läg ut smeten på plåt och tryck till den lite. Den breder ut sig.
När de är klara, skär snittar eller annan form du gillar.

Bild kommern är kameran laddat...

2010-04-05 (12:06)
Kommentera
apr 04

Regnet strilar sakta. Vi har mysigt när vi väntar på solen.

Vill du bo och ha det skönt sista påsklediga dagen? Varmt välkommen till oss. Vi har lediga rum ikväll.

Maria

Påskdeko i vårregnet.
Kardemumma-cheesecakemuffins i glaskupa.
2010-04-04 (12:41)
Kommentera
apr 04

Vem i hela världen kan man lita på?

Många experiment har det blivit för att hitta en smarrig cafémix av kakor och annat gott. Och som en stor hjälp i köket här på pensionatet är äggklockan. Eftersom jag springer runt och bäddar, serverar kaffe, plockar, pratar, säljer tvål, städar toaletter och tusen andra saker så måsta jag lita på min äggklocka. Igår var det slut. Min kära gamla äggklocka som jag ärvt av de förra pensionatsägarna sade hej då. På ett lite fult sätt, tycker jag nog. Jag knådade degar och bakade och satte äggklockan. Och varje gång den skulle ringa, ringde den inte längre. Den hade tröttnat. Var utsliten. Gissa vad som hände? Såklart. Alla resultat av bakningen blev aningen (underdrift) aningen svarta. Ner i sopen, börja om från början. Börja om från början. Såååå, när dagen var slut, hastade jag ner till ICA i Kivik och införskaffade en ersättare. En ny era blev till helt enkelt. En ny svart modern gummiliknande ersättare. Som jag hoppas jag kan lita på idag, varje gång. Vem i hela världen kan man lita på om inte äggklockan?

Ha en fin dag!
Bagarmor.

Ny och gammal. Trotjänaren får ge vika.
2010-04-04 (08:48)
Kommentera
apr 03

Tillbaka till stillheten.

I morse var det frost. Och strålande sol. Vilken vacker morgon. Perfekt för att visa upp det bästa av Österlen. Frosten har på ett par timmar gett med sig och solen har värmt upp vår trappa på pensionatet. Nu är här säkert 10 grader. Jag har varit ute och försökt putsa bort höstäpplena från entredörren. Jag hängde en fin krans gjord av äpplen på dörren men efter denna vintern har äpplena smetat sig fast på hela dörren. Sånt händer bara i äppelriket.
Nu äter våra gäster skön lång frukost och jag bara går och myser med mitt kaffe. Äntligen lugn och ro. Tillbaka till stillheten efter många veckors näst intill dygnet runt jobb för att flytta butiken och samtidigt sköta allt annat. Det har tagit på krafterna. Men de får jag tillbaka här.

Ha en fin dag alla ni ute på österlen. Det finns många spännande utställningar och massor av goda restauranger att besöka. Allé och Blåsingsborg nära oss förstås. Sedan måste man göra ett besök hos Eva på Torget nere i Kivik. Oj, så gott! Och så mysigt!
Och kanske är du sugen på afternoon tea? Det hittar du hos oss.

Vi har öppet hela påsken 12-17. Behöver du rum för natten? Ikväll har vi ett rum ledigt.
Hej!

Mer eller mindre kända. Det kryllar av konstnärer här.
2010-04-03 (09:04)
Kommentera
apr 01

Österlen vaknar.

Vilken förvandling. För några dagar sedan var det fortfarande vinter och iskallt. Man hade lätt kunnat tro att det är helt folktomt i denna landsände, även om jag vet att det är totalt motsats till folktomt även på vintern. Men alla människor tar det lugnt. Ta det lugnt...

NU, sedan två dagar har Österlen vaknat. Idag på mina tiotusen rundor till och från Simrishamn för att hämta varor, arbeta på kontoret, skjutsa tonåringar som självaste Taxi Engström Österlen, upptäckte jag att det poppat upp en massa skyltar överallt! Överallt.
Handmålade. textade, kluddade. Ibland superproffsiga, ibland som en femåring fått gå loss. Men ändå, massor av egenhändigt nerbankade skyltar överallt. Vi har så många kreativa människor i denna del av världen att vi tippar snart över. Jag blir så nyfiken. Jag vill in och hälsa på. Ta en kopp kaffe. Fråga. Veta. Varför. Varför inte.
Jag önskar verkligen att du som läser det här får uppleva detta skyltmecka och konstnärstäta samhälle som sträcker sig från Tomelilla till Brösarp. Naturen är fantastisk, men det är ju inte naturen alla vallfärdar hit för just nu. Det är just det där, att få stanna bilen och stiga på hos vilt främmande människor som vill visa och berätta.

Vi är lyckligt lottade som skall få rå om en hel härlig skara Österlensbesökare från olika delar av Sverige denna påsken. Vi ska se till att alla våra gäster sover gott, äter skön lång frukost och att de njuter av sina utflykter för att sen hamna i våra sköna sängar igen. Varmt välkomna!

Vi öppnar imorgon, officiellt för säsongen. Vi inviger vårt lilla café med afternoon tea och annat gott. Det får utvecklas långsamt och alla ni som kommer i påsk får vara lite av våra första försökskaniner :) Men jag lovar, jag har haft huset fullt av tonåringar - killar - som provsmakat alla bakverk hela dagen och druckit caffe latte så det sprutar ur öronen. Allt är hittills godkänt. Well, tonårskillar är kanske inte helt rätt målgrupp - de äter ju allt hela tiden. Vi har så många måltider i vårt hem - trots att det bara är jag och sonen. Först alla de vanliga. Sedan alla mellanmål. Och slutligen även nattmiddag. Den infaller vid 12 eller 1 på natten. Då steks det pyttipanna så köket nästan lyfter. Men jag gillar det. Det är ett levande hem och ingen ska någonsin gå hungrig från oss. Skön tanke.

Sov gott mina vänner. Det ska jag göra.
Imorgon kan vi pusta ut. Då är lurendrejardagen förbi. Jag har missat allt lur. Har du?
Maria

Vi har skurat och fejat och hälsar dig varmt välkommen!
2010-04-01 (22:34)
Kommentera